I Västerås har tyvärr allt midsommarfirande flyttat till Vallby Friluftsmuseum vilket får till följd att det är massor av människor där. Varken vi eller Aksel gillar att trängas, dessutom var det ca 25° och strålande sol så det kändes inte som ett alternativ. Vi hade därför ställt in oss på att inte åka iväg någonstans.
Men så hade äldste sonen läst att det var firande i Strömsholm och eftersom de tänkte åka dit så vi följde med. Det var lagom stort och inga problem att parkera eftersom de har stora hagar att använda sig av. Dit kan vi tänka oss att åka fler år.
Äldsta barnbarnet A (2,5 år) fick rida med pappa som extra stöd. Det var en stolt kille som kom tillbaka sedan! När det var dags att dansa runt midsommarstången bildade A en egen ring innanför alla andra.😊 Dansa ville han ju göra, men hålla någon i handen (oavsett vem) ville han inte alls!
När firandet började lida mot sitt slut åkte sonen och hans familj hem eftersom han skulle jobba. Jag, Sören och Aksel gick bort till slottet, till Aksels stora glädje. Han vet nämligen mycket väl vad som finns där bakom, en liten badplats! Så klart att han skulle få bada 🐶
Lördag med dramatik
På lördagen skulle vi sedan på barndop i domkyrkan. Det var yngsta barnbarnet J som skulle döpas.
En stund innan vi skulle i väg, gick vi ut och tog en promenad med Aksel. När vi nästan var tillbaka hemma igen fick vi ett möte med en hund som alltid skäller ut oss. Det var ganska trångt på platsen, annars hade jag tagit Aksel åt sidan men nu fanns det inte plats för det.
Om någon morskar sig mot Aksel så svarar han oftast, så jag vände mitt fokus mot att lugna ner honom. Samtidigt hade ägaren till den andra hunden försökt att dra med sig honom förbi oss, vilket resulterade i att hunden kröp ur halsbandet. Det såg jag ju inget av men Sören såg vad som hände men han hann inte varna oss innan hunden fullkomligt flög på Aksel.
Slagsmål
Det utbröt ett rejält slagsmål mellan dem, ingen av dem tänkte ge sig. Aksel var ju fortfarande kopplad så fokus var att få bort den andra hunden på något sätt. Jag hamnade liksom mitt i alltihop men efter några minuter lyckades Sören få ett grepp runt halsen på den andra hunden. Han kunde dra bort honom genom att hålla hunden mot knät medan jag kunde ta Aksel och gå en bit bort.
Den andra ägaren var förstås skärrad men lyckades till slut att koppla hunden. Medan Sören fick ägarens kontaktuppgifter stod jag en bit bort med blodet droppande från handen. Flera som gick förbi stannade och kollade om jag mådde okej och frågade om jag behövde hjälp. En pappersnäsduk fick jag så jag kunde försöka stoppa blodet men i övrigt var det ju lugnt.
När vi kom hem kontrollerade jag både Aksel och mig själv. Aksel klarade sig förvånansvärt utan några synliga skador. Jag hade 3-4 bett i höger hand som jag tvättade ordentligt. Jag plåstrade om dem så gott det gick, bytte om och så cyklade vi till dopet.
Dopet i domkyrkan
Vi hann fram i tid även om adrenalinet pumpade rätt bra fortfarande. Dopet var fint, domkyrkan är pampig och jag som hade fått i uppgift att hålla koll på A lyckades få honom att sitta någorlunda still.
Vi har en webbkamera monterad i hallen så vi kunde ha lite koll på Aksel medan vi var borta. Det kändes skönt att se att han mest låg och vilade med tanke på vad som hade hänt.
I dag måndag, har svullnaden gått ner betydligt även om det fortfarande gör ont. Risken är ju annars stor att det blir infekterat och att man behöver sätta in antibiotika. Men det är skönt om man slipper det. Sören lovade att kontakta den andra hundägaren och berätta hur det gick, så det ska vi göra.
Vi har haft en händelserik midsommar i år!
