En av effekterna av att flytta till en husbil är att vi måste utmana oss själva och våra ingrodda vanor. Är det alltid så positivt då, undrar kanske någon? Nej, det är det säkert inte, men vi känner båda två att det är nyttigt att prova nya saker. Det är ett sätt för oss att både att lära oss mera om sådant vi inte visste. Men det är också bra för att vi ser att livet inte är så svart eller vitt.
Alla behöver inte leva på samma sätt bara för att det finns någon osynlig norm som säger det. Det finns många olika sätt att ta sig an svårigheter.
Mindre saker
Vi har i dag bara en bråkdel av alla saker vi ansåg oss behöva när vi bodde i hus. Naturligtvis hade vi saker för att till exempel kunna sköta trädgården som vi inte behöver i dag . Men vi har också mycket mindre kläder, porslin och liknande. En del saker som vi absolut inte vill göra oss av med har vi i ett hyrt förråd, men det mesta har vi sålt, skänkt eller kastat.
Mannen kör husbilen
En osynlig norm som vi har upptäckt är att kvinnorna inte ska köra husbilen. Hur utbredd den normen är i övriga Europa vet vi inte, vi kan bara referera till vad vi har sett och hört i Sverige än så länge.
Jag kan ärligt säga att jag tyckte inte om att köra husbilen i början. Den är stor, tung och känns betydligt svajigare än en vanlig personbil. Men Sören vill inte alltid köra och jag vill också kunna behärska den om vi hamnar i en situation då han inte kan köra. För oss är det både en jämställdhets- och en säkerhetsfråga.
Vi har redan fått flera kommentarer om att jag också kör. Flera kvinnor har sagt att de skulle vilja lära sig men att de skjuter det framför sig.
För dig som inte riktigt vågar, börja med att köra korta sträckor där det inte är någon trafik. Jag körde till en början på campingplatsen när vi skulle åka och fylla vatten eller tömma tankarna. En väldigt kort sträcka där hastigheten inte var mer än 10 km/h.
Därefter började jag köra på landsvägar med måttlig trafik. Även större parkeringsplatser utanför köpcentrum är en bra plats att träna på. Ofta hittar man en del långt borta med ett fåtal bilar och där övade jag på parkering och backning. På så sätt lär man sig var man har bilen.
Gasolen en utmaning
Vi som aldrig har haft varken båt eller husvagn är detta med gasol en riktig utmaning. Att gasol dessutom är en farlig gas har gjort oss än mer osäkra. Hur vet man hur mycket gasol vi har kvar? I vilka lägen måste vi stänga av gasolen och när är det okej att den är på? Hur lagar man mat på gasspis och framförallt i en gasugn?
Vi har en gasolflaska av komposit och någonstans läste jag att det gick att se gasolnivån genom en sådan. Hur vi än tittade så såg vi ingenting. Men på Gotlandsbåten måste all gasol vara avstängd så vi passade på att lyfta ut flaskan när vi kom fram. Och då kunde man faktiskt se nivån 😊. Just nu vet vi alltså ungefär hur mycket det är kvar. Så för att se igenom en kompositflaska, lyft ut den i ljuset.
Matlagningen sköter vi främst på en liten induktionsplatta när vi har tillgång till el. Jag har dock provat att koka vatten på gasspisen. Men ugnen har vi ännu inte vågat oss på, tills nu! Någon gång måste vi prova sa jag och vi bestämde att ugnspannkaka borde vara lagom svårt. Sagt och gjort, jag gjorde en ugnspannkaka och den blev riktigt bra 👍. Så i kväll ger vi oss i kast med en pizza och checkar av ännu en utmaning.
