Nytt år utan större firande

I fredags kom vi till Almerimar i södra Spanien.

Här finns en stor småbåtshamn, även om det knappast är så små båtar som ligger här. Det flesta båtarna är nog värda väldigt många miljoner kronor. Men förutom båtar så har hamnen också hand om en större ställplats för husbilar.

Ställplatsen är populär, den ligger väldigt fint ute på piren och det finns många restauranger inom gångavstånd. Med tanke på att vi dessutom kom dagen innan nyårsafton hade vi tur att vi fick en av de sista lediga platserna. Just den platsen hade dock ingen elanslutning så det fick vi klara oss utan.

Vi gick längs stranden medan solen sakta sjönk ner i havet. Aksel var lycklig över att återigen få springa fritt. Bortsett från att precis bara doppa tassarna i vattenbrynet så håller han sig på land. tror att det är vågorna som avskräcker lite.

I går morse (nyårsafton) var vi in på hamnkontoret för att se om de hade fått in någon ledig plats och det hade de. Dock var det en liten bit bort och inte alls med någon fin utsikt, men det fanns el. Och med tanke på att det troligen skulle vara rätt livat på de närliggande restaurangerna och diskoteken under nyårsnatten så valde vi att flytta dit.

Nyårsafton

På morgonen låg dimman tät över hela staden, det var riktigt magiskt att gå längs strandpromenaden då.

Sista dagen varje år brukar vi se till att trötta ut våra hundar ordentligt. Så länge som vi bodde i villan visste vi att det skulle smällas fyrverkerier alldeles nära oss. Vi hade en tennisplan precis utanför tomten som många i området samlades på just vid nyår.

Nu visste vi inte alls vad som skulle hända och hur mycket fyrverkerier det skulle bli. Så det blev både promenader, bus och träning av Aksel under dagen. Eftersom havet var lugnt och i princip inga vågor alls så fick han också springa i och bada som hastigast. När kvällen kom och vi skulle ta ut honom för sista kissrundan orkade han knappt följa med oss ut! 🐕

Det var tur att vi flyttade på oss, för trots att vi stod en bra bit bort så hörde vi festandet långt in på det nya året. Det blev också en hel del fyrverkerier men det var trots allt på avstånd. Vi hade dessutom dragit för alla fönster och takluckor så inne hos oss var det mörkt. Aksel lyfte lite på huvudet de första gångerna han hörde att det smällde men sedan brydde han sig inte.