Den plats som vi till sist lyckades få på campingen var bara tillfällig för en natt. Så dagen därpå blev vi kontaktade av receptionen som meddelade oss att det fanns en ny plats åt oss. Nämligen samma plats som vi inte kom in på!
Nu var det ju ny personal i receptionen och de hade tydligen inte fått meddelande om att vi redan hade provat att ta oss in där. Så därför vidtog ett intensivt letande från deras sida, hur skulle de nu lösa situationen? Den plats vi hade haft under natten var ju redan bokad av någon annan. Så småningom fick vi i alla fall en ny plats att stå på, så då fick vi återigen snirkla oss runt på campingen. Vi har börjat förstå varför de flesta har en mindre husbil 😏
Hundrum med dusch och tvättmaskin
På denna campingplats hade de faktiskt ett rum enbart för husdjur! Det var inrett med fyra ”badkar” i olika storlekar, och två rejäla hundfönar. Dessutom hade de en tvättmaskin som var avsedd för djurens filtar och liknande! Det har vi definitivt saknat, på alla andra ställen har det inte varit tillåtet att tvätta djurtillbehör.
Så när vi väl hade fått husbilen på plats, samlade vi ihop Aksels filtar och dyna och gick till hundrummet. Tvättmaskinen startades och Aksel fick hoppa upp i ena badkaret. Där fick han en rejäl schamponering och dusch. Jag tror faktiskt att han tyckte det var skönt, för han stod så stilla.
När duschen var klar så blåste vi bort det värsta vattnet med hundfönen. Så praktiskt! Hans filtar kunde vi sedan hänga utanför husbilen där de snart torkade i solen.
Katter
Själva staden var inte så mycket att se. Den bestod som sagt var mest av olika campingplatser eller bostäder. Några affärer och en park fanns också inom promenadavstånd men inte mycket mer.
Stranden hade de i stort sett byggt bort, man fick verkligen leta för att kunna ta sig ner dit. Dessutom fick inte hundar vara där ens på vintern, så det blev bara en kort promenad längs vattnet.
Däremot fanns det gott om katter, vilket vi har sett på flera ställen. Precis som i Portugal tycks det vara olika organisationer som regelbundet tittar till dem. De ställer ut mat och vatten samt att de bygger små hus åt katterna.
Jag vet inte om de också ser till att katterna blir kastrerade, men jag skulle tro det. Åtminstone i Portugal så såg vi på ett ställe att de hade satt ut en fångstbur. Själva satt de i bilen och väntade på att en katt skulle gå in i buren och äta av maten.
Alla katter vi har sett har sett väldigt fina ut i både päls och hull så de blir uppenbarligen omskötta.
Dags att åka vidare
Dagen därpå var det dags att åka vidare igen. Dels hade vi inte bokat plats längre och dels behövde vi tömma våra tankar. Fylla på vatten går ju bra även om vi inte kommer ända fram till kranen med dricksvatten. Däremot måste vi kunna köra fram till avloppet för att tömma. Och så trång som denna camping var så var det i stort sett omöjligt. Konstigt nog så fanns det också bara EN tömning på hela campingplatsen. Och den var avstängd eftersom de höll på att måla.
Vi hade förstås redan i förväg tittat ut hur vi skulle köra för att ta oss ut. Och vi hade konstaterat att det var väldigt smalt på ett ställe men att det troligen skulle gå. Men när Sören började rulla åt det hållet kom ett flertal av våra tyska campinggrannar farande och viftade för fullt med armarna.
De sade att han inte alls borde köra där, för flera hade redan haft problem med den smala passagen. De rekommenderade i stället att han backade ett par ”kvarter” för att sedan svänga runt och köra ut en annan väg. Sagt och gjort, han backade och kom till den passage där han skulle backa runt hörnet för att vända.
Nu är ju vår bil större än de flesta andras så han fick problem med att ta sig runt. Men med flera korrigeringar och med hjälp av mig och fyra-fem tyska ”gubbar” så kom han runt. En av tyskarna blev jublande glad när han såg att vi var svenskar och på mycket knagglig engelska blandat med tyska berättade han om sina fiskeresor till Ljungby. 😆
